Debatt: Var femte östgöte som får stroke i år kommer att dö

I år kommer över 1 100 östgötar plötsligt att tappa kontrollen över sin kropp på grund av att de drabbas av en stroke. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och på vissa förlamas ena sidan av kroppen. Var femte person som insjuknar dör.

Stroke är ett samlingsnamn för en blödning eller blodpropp i hjärnan. För den som drabbas är läget akut. Minskat insjuknande, forskningsframsteg och förbättrad vård har visserligen bidragit till att antalet som avlider av stroke mer än halverats i Östergötland sedan millennieskiftet. Men även om allt fler överlever så återhämtar sig inte alla fullt ut. Många strokepatienter får svårt att koncentrera sig, prata och röra sig som vanligt. Ångest och depression är vanligt. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning i Sverige.

I dag lever ungefär 100 000 svenskar med sviterna efter stroke. Vid en tre- och fem-årsuppföljning har två tredjedelar av dem fortfarande inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknandet. Problemet kvarstår sedan en liknande uppföljning gjordes 2018. För att kunna bli fullt återställd är god rehabilitering en förutsättning – och här kan mycket förbättras.

Enligt Socialstyrelsen finns det tydliga regionala skillnader i strokerehabiliteringen i landet. Exempelvis råder stor variation i tillgången till multidisciplinära stroketeam, där utskrivning och rehabilitering hanteras av specialiserad personal från yrkesgrupper som läkare, fysioterapeuter, dietister och psykologer. För att jämna ut skillnaderna konstaterar Socialstyrelsen att de individuella rehabiliteringsplanerna bör följas upp mer strukturerat och att samordningen mellan regioner och kommuner måste förbättras.

Möjligheten att bli återställd varierar inte bara i olika delar av landet. Forskning tyder även på att kvinnor får allvarligare fall och har högre risk att återinsjukna än män. Det kan till viss del förklaras av att kvinnor får stroke vid högre ålder. Men mer forskning behövs för att bättre förstå vad skillnaderna beror på – och hur de kan avhjälpas.

Faktorer som bostadsort och kön ska inte få avgöra kvaliteten på vården. Därför uppmanar vi landets regionpolitiker att sätta rehabiliteringen i fokus, så att alla strokedrabbade får samma möjlighet att återgå till ett fullgott liv.