Widar Allt i ämnet regeringsbildning handlar inte om mandat eller matematik. I bakgrunden hos mig likväl som hos alla andra som privat och offentligt uttrycker åsikter om regeringsbesvären finns naturligtvis också önskningar och förhoppningar om det ena eller andra regeringsalternativet. Dessa önskningar kan bygga på en rad olika saker som till exempel partisympatier, partiaversioner, önskedrömmande och/eller allmänna förväntningar på en rationell politik.

Dagens riksdag har med stor majoritet lyckats att välja en talman från Moderaterna och med att avsätta en statsminister från Socialdemokraterna. Av detta kommer inte automatiskt att denna majoritet också skulle kunna användas för att välja en statsminister. Tvärtom skulle man kunna säga att huvuddelen av de mestadels mycket fantasifulla regeringsbildningsalternativ som diskuteras enbart drivs fram av ambitionen att bilda regeringar som inte ger Sverigedemokraterna "något inflytande" över regeringen.

Vilket i klartext antingen betyder regnbågsregeringar som inte kommer att kunna göra något vettigt alls eller låtsasmajoriteter av Decemberöverenskommelseliknande varianter. Sådant är inget jag förordar. Jag hoppas på en regering med förmåga att ta sig an det ansenliga berg av reformbehov som samlats i riksdagskvarteren på senare år.

Min egen önskeregering har i flera decennier varit Socialdemokraterna tillsammans med Moderaterna. S och M är tämligen lika till sina oromantiska strukturer och har i sina goda dagar förmågor att skilja stort från smått och viktigt från oviktigt. Dessvärre anses - enligt gamla och än så länge rådande tankenormer - en sådan regering bara vara möjlig i ofredstider. S och M skulle dock kunna göra bra ifrån sig även idag. Med sina 170 mandat i potten skulle de såväl tolereras som kunna regera.

På andra plats kommer en ren S-regering. En sådan regering skulle kunna få mycket bra gjort i samarbete med riksdagens alla partier. Använde S hela sitt register så skulle den kanske kunna hitta vägar att tolereras av riksdagen.

På bronsplats hamnar en moderatregering. Mina argument för en sådan regering är ungefär desamma som för en S-regering. Antagligen har M största chans att till slut få till en regering. Den etablerade majoriteten i riksdagen borde få genomslag på något sätt kan man tycka.