Widar Skillnaderna mellan människors materiella resurser benämns ofta och gärna som "klyftor". Tumregeln är enkel. Desto längre bort från sans och balans som en människa/parti/grupp befinner sig; desto mer vidlyftiga och frekventa ter sig klyftorna.

Det senaste exemplet på detta fenomen är delar av vänsterfalangen inom Socialdemokraterna som startat en klubb de kallar för "Reformisterna"; ett i sammanhanget skämtsamt namn som för tankarna till George Orwells nyspråk från "1984" : "Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka." Reformism i ordets egentliga mening - ett mycket försiktigt alternativ till revolution - är det nämligen inte fråga om i det här fallet.

Mer att läsa: Åkesson blåser i sin pipa.

Många ställer sig med rätta frågor om hur det kommer sig att "klyftorna växer" i ett Sverige där i stort sett alla ekonomiska pilar pekat uppåt i många år?

I SCB: s senaste stora rapport om fattigdomen i Sverige (oktober 2018) framkommer att ungefär 1 procent - 100 000 människor - lever i "allvarlig fattigdom"; människor som "inte har råd med utgifterna för minst fyra av nio poster. Det handlar exempelvis om att inte kunna betala för oförutsedda utgifter eller att inte kunna betala skulder inom utsatt tid."

Allvarlig fattigdom är ett relativt marginellt problem i Sverige. Men problemen kan växa.

Klyftan går mellan de som har jobb och kunskap och de som inte har jobb och kunskap.

Mer att läsa: Sluta larva er om V och SD.

De flesta allvarligt fattiga är arbetslösa och de flesta av de arbetslösa är utrikes födda och de flesta av de utrikes födda arbetslösa har kommit till Sverige från regioner utanför Europa. En mycket angelägen reform för att hålla klyftorna i schack är därför att långsiktigt se till att hålla utanförskapsdrivande invandring på låga nivåer.

En annan hett eftertraktad reform är att omvandla grundskolorna till kunskapsskolor för att se till att alla elever - inte minst de eftersatta - garanteras språk, kultur och allmänbildning. En tredje viktig sak är att reformera bidragssystemet för att motverka att människor i onödan fastnar i evig bidragsfinansierad fattigdom.

Enligt SCB har äldre människor (+75 ) en förhöjd "risk för fattigdom" i Sverige idag. Det är ett allvarligt problem som borde vara möjligt att möta med riktade reformer av biståndet till äldre.

Så kan ett behändigt och nyktert reformpaket se ut för att minska klyftorna i Sverige.