Widar Vänsterpartiet upplever en av sina mest marginaliserade perioder på hundra år. Socialdemokraterna regerar tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Centerpartiet och Liberalerna. Den liberala/konservativa högermajoriteten i riksdagen är större än på mannaminne. De internationella halmstrån som tidigare har kunnat sporra de svenska vänsterideologerna; de har gått i drickat allihopa. Sovjet och Östtyskland är borta sedan länge, Kuba har mist sin lyskraft och diktaturen i Venezuela - förvisso ännu med sanslöst stort medietycke - är körd som kuttersmycke för den svenska vänstern.

Mot denna bakgrund är det bara att lyfta på hatten för hur Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt lyckas att profilera sig som Stefan Löfvens troliga politiska baneman. Detta till trots av att Vänsterpartiet - när riksdagsmatematiken gav dem en chans som endast återkommer några gånger per sekel - valde att släppa fram Stefan Löfven som statsminister med ett till stora delar liberalt Januariavtal som underlag för den kommande regeringsförklaringen. Den chansen var chansen. Så är det. Men Jonas Sjöstedt låter inte sitt sinne förmörkas.

I helgen som gick intervjuades han i Svenska Dagbladet. Vinkeln i intervjun var Sjöstedts favoritvinkel. "Vi hoppas och tror att vi kommer att fälla fler delar av det här 73-punktsprogrammet. Vi smider lite planer på det", sa Sjöstedt till Svenskans Claes Lönegård.

Hur detta skulle gå till är förstås höljt i dunkel. Det är just därför det inte kommer att ske. Ville Jonas Sjöstedt bli tagen på allvar som en stridens vänsterman så skulle han behöva ha betydligt bättre svar på de besvärliga frågorna i SVD-intervjun.

Dels duger det inte att låtsas som om V skulle bilda en gemensam front med M och KD för att fälla regeringen därför att den vill ha friare hyressättning i nyproduktion och uppmjukningar i arbetsrättens turordningsregler. M och KD vill säkert gärna fälla Löfvenregeringen. Men knappast när den genomför politik som de uppskattar. Det duger heller inte att avfärda behovet av SD: s röster för att få igenom en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven. " Vi kommer aldrig att försäkra oss om deras röster. De röstar lite beroende på dagsformen", sa Jonas Sjöstedt till SvD.

Vill Sjöstedt bli sedd som en rebell så måste han våga vara en rebell och gå emot gamla vänsterdogmer.