Debatt Andelen unga som bor kvar hos sina föräldrar ökar kraftigt. Barnfamiljer tvingas bo kvar i för små lägenheter eftersom de inte har råd med kontantinsatsen som krävs för ett större boende. Äldre med utflyttade barn fastnar i för stora bostäder på grund flyttskatten i kombination med höga månadskostnader för nybyggda bostäder och bankernas obenägenhet att låna pengar till de som närmar sig pensionen. I vår nya rapport ”Hem, bitterljuva hem” synliggörs de mänskliga konsekvenserna av en dysfunktionell bostadsmarknad tydligt.

De samlade effekterna av flyttskatt, bolånetak, skuldkvotstak, amorteringskrav och en havererad hyresrättsmarknad gör bostadskrisen akut. Bostadsminister Per Bolund (MP) nämner ofta planer på att genomföra en stor skattereform för bostadsmarknaden, men inget händer.

Vi uppmanar därför riksdagens ledamöter att sätta press på regeringen för att äntligen få till en blocköverskridande skattereform:

1. Sänk flyttskatten kraftigt. Med en kraftigt sänkt eller till och med slopad flyttskatt kommer rörligheten på bostadsmarknaden att öka betydligt och frigöra många bostäder som annars inte hade varit tillgängliga.

2. Trappa ned och fasa ut ränteavdragen. En kontrollerad nedtrappning av ränteavdragen, balanserad med justeringar av andra kreditvillkor, ger en avkylande effekt på priserna i framför allt storstäderna.

3. Ompröva det skärpta amorteringskravet. Det skärpta amorteringskravet har slagit hårt mot unga och barnfamiljer, grupper som behöver kunna låna för att komma in på bostadsmarknaden.

4. Sänk trösklarna för unga. Inför ett skattegynnat bosparsystem för unga, så att deras entré på bostadsmarknaden underlättas, och ge möjlighet till statligt garanterade startlån vid ett bostadsköp.

De mänskliga konsekvenserna av den dysfunktionella bostadsmarknaden är högst påtagliga. Det handlar om ensamhet, psykisk ohälsa och missade arbetstillfällen, om missade utbildningstillfällen och trångboddhet.