Protesterna mot naturgasledningen Coastal Gaslink har pågått länge men intensifierats under den senaste veckan med omfattande järnvägsblockader i flera kanadensiska provinser. Bakgrunden till upptrappningen var en dramatisk insats – med hundar, helikoptrar och ridande poliser – där 28 aktivister från ursprungsbefolkningen Wet'suwet'en frihetsberövades.

Naturgasledningen ska förbinda norra British Columbia med den kanadensiska Stilla havskusten, men runt 190 av dess totalt 670 kilometer ska enligt planerna gå över mark som traditionellt tillhör Wet'suwet'en.

"Nationell kris"

Artikelbild

| Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Arkivbild.

Urfolksgruppen har med stöd av bland andra klimataktivister iscensatt en protestvåg vars inverkan på ekonomin nu utvecklats till en "nationell kris", enligt Marc Miller, minister med ansvar för ursprungsbefolkningsfrågor.

Miller har under helgen besökt en av de platser i Ontario där demonstranter har blockerat järnvägen. Han säger att diskussionerna gett blygsamma framsteg, men att inga blockader har hävts.

Den konservative oppositionsledaren Andrew Scheer har efterlyst hårdare tag och begärt att polisen fysiskt ska upplösa blockaderna. Någonting som Trudeau, som säger sig vilja förbättra relationen till landets urfolksgrupper, motsätter sig.

Men Trudeau har samtidigt fått högljudd kritik för att inte personligen ha funnits på plats under konflikten.

Avbryter resa

Premiärministern har varit på rundresa i Europa och Afrika, som ett led i Kanadas kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd. Nu väljer han emellertid att avbryta turnén och ställa in ett planerat statsbesök till Barbados.

"Vår prioritet är även fortsättningsvis säkerheten och tryggheten för alla kanadensare och en snabb lösning på den här frågan för att i enlighet med lagen återställa järnvägstrafiken", säger en talesperson för Trudeau i ett uttalande som återges av kanadensiska dagstidningen The Globe and Mail.

Öm punkt

Relationen till ursprungsbefolkningens är en öm punkt i Kanadas moderna historia. Under 1990-talet fick flera landkonflikter mellan myndigheterna och urfolksgrupper dödlig utgång, och dessa plågsamma minnen har väckts till liv när känslorna nu återigen svallar.

I fredags, under ett besök i Tyskland, sade Trudeau enligt Financial Times att Kanada har "svikit våra ursprungsfolk i generationer, i århundraden, och det finns ingen snabb lösning".

Trudeau lade dock också till:

Vi är ett land som erkänner rätten att protestera, men vi har också lagar och vi kommer att se till att allting görs för att lösa detta genom dialog och konstruktiva lösningar.

"Försvarar våra rättigheter"

Men Karla Tait, matriark inom Wet'suwet'en och en av de 28 som greps i förra veckans polistillslag, ger inte mycket för premiärministerns blidkande tonfall.

Trudeau har gått till FN och gråtit över Kanadas historiska relation till ursprungsbefolkningen. Å andra sidan har han i praktiken godkänt användningen av våld mot vårt obeväpnade folk för att vi försvarar våra rättigheter, säger hon till brittiska The Guardian.