Läkemedel är något som naturligtvis bidrar till människors välbefinnande och hälsa men efter att det passerar våra kroppar går det vidare ut i våra vattendrag via vår urin och avföring – då blir det ett miljöproblem. I en tidigare undersökning som gjordes av Länsstyrelsen Östergötland konstaterades 20 olika läkemedelssubstanser i slammet i Slottshagens reningsverk i Norrköping. Man hittade den gången också bland annat antipsykotiska medel (visserligen låga halter) i abborrar från Glan och Pampusfjärden.

Nu pågår ett nytt EU-finansierat projekt: CWPharma, som syftar till att få en bättre bild av läkemedelsutsläpp i hela Östersjöregionen. Man har tagit prover i flera av Östergötlands sjöar, bland annat Glan, men också i Bråviken för att hitta aktiva läkemedelssubstanser. Dessutom har man tagit vattenprover på Vrinnevisjukhuset samt både vatten- och slamprover på reningsverken.

När Folkbladet når Sabine Hoppe, handläggare på Länsstyrelsen Östergötland, har hon nyss landat på Arlanda efter en resa till Riga där hon bland annat ägnat sig åt detta projekt.

– Nu har vi samlat in ett antal vattenprover runt hela Östersjön som ska analyseras i ett labb i Finland men vi har inte fått de resultaten ännu, berättar Sabine Hoppe som förklarar hur datan sedan ska användas.

– Vi kommer att lägga in detta i en digital modell över Östersjön för att hitta de platser där läkemedlen flödar mest, så kallade hot spots, det innebär att vi kan vara effektivare i våra åtgärder.

Hur stort problem är det här i Östersjöregionen?

– Det är ett växande problem eftersom reningen i reningsverken inte är jättebra när det handlar om de här ämnena – många av de här substanserna är ju gjorda för att vara hållbara, säger Sabine Hoppe som tillägger att somliga undersökningar visat att vissa fiskarter till och med fått beteendeförändringar beroende på läkemedelsrester i vattnet.

– Nu har Tekniska verken i Linköping infört ozonrening som hjälper till att bryta ner läkemedelsrester och det finns också de som kombinerar detta med aktivt kol så det finns metoder att förbättra reningen.

Annars handlar det mycket om mjuka åtgärder för att komma tillrätta med situationen.

– Till exempel att apoteken informerar om vilka mediciner som är bäst för miljön men också att man lämnar tillbaks överbliven medicin till apoteken. Vi har dessutom funderingar på miljömärkning av mediciner som i så fall skulle ske i samarbete med läkemedelsföretagen, berättar Sabine Hoppe som tillägger att projektet fortsätter till i september 2020.

Projektet började i oktober 2017 och fortsätter till september 2020 med partners från 15 olika organisationer och sju länder (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Polen och Sverige). Arbetet är koordinerat via finska miljöinstitutet SYKE.