För fem år sedan, i november 2014, ansökte kvinnan om svenskt medborgarskap på Migrationsverket i Norrköping. I samband med detta har hon, enligt kammaråklagare Thomas Ramstedt, visat upp ett falskt irakiskt identitetskort.

– Hon begick gärningen med uppsåt.

För detta åtalades hon misstänkt för brukande av falsk urkund vid Norrköpings tingsrätt i juli i år, drygt 4,5 år efter det misstänkta brottet upptäcktes. Åklagaren åberopade skriftlig bevisning i form av anmälan från Migrationsverket samt sakkunnigutlåtande från Nationellt forensiskt centrum, NFC

Artikelbild

| Kammaråklagare Thomas Ramstedt ska inte överklaga domen. Chansen att vinna är, enligt honom och hans kollegor, liten.

Kvinnan som idag är 70 år har hela tiden förnekat brott.

– Jag fick ID-kortet 1981 på folkbokföringsverket i Irak, har hon hävdat.

Det var detta förfalskade id-kort hon tog med sig när hon kom till Sverige via smugglare 2006. När hon då, som hon själv hävdar, visade upp samma id-kort i samband med att hon sökte uppehållstillstånd på Migrationsverket var det ingen som ifrågasatte handlingens äkthet.

 

Åtta år senare lämnade hon in samma id-kort när hon ansökte om svenskt medborgarskap. Det var då det uppdagades att handlingen hade flera "synliga brister".  

– Det här är ingen äkta handling från Irak, konstaterade Migrationsverket i februari 2016 efter att ha gjort en grundlig kontroll.

Sakkunnig på NFC säger så här om id-kortet:

– Resultaten talar extremt starkt för att handlingen inte är äkta utan totalförfalskad.

 

Att handlingen är falsk har inte rätten några invändningar emot. Den har bara tagit ställning till om kvinnan medvetet har lurat svenska myndigheter.

– Ingenting i hennes berättelse talar för att hon haft anledning att misstänka att id-kortet var falskt, skriver Norrköpings tingsrätt som inte anser att kvinnan har agerat med uppsåt.

Åtalet brukande av falsk urkund ogillas och kvinnan frias därför från allt ansvar.

 

Åklagare Thomas Ramstedt ska inte överklaga domen. Chansen att vinna är av erfarenhet liten, menar han.

– Vi har haft många sådana här ärenden och det har blivit mer och mer frikännande domar, säger han och framhåller att den springande punkten är att det är svårt att styrka om personen har förfalskat handlingen avsiktligt.

Den 70-åriga kvinnan själv har hävdat att hon visade upp samma id-kort när hon sökte uppehållstillstånd i Sverige 2006. Men enligt Thomas Ramstedt är det inte säkert att hennes uppgifter stämmer.

– Det är ofta sådana påståenden som inte vi kan motbevisa och då går rätten på hennes uppgifter, säger Ramstedt.

 

Vad som hade hänt om kvinnan dömts vill inte åklagaren spekulera i.

– Så länge man är brottsmisstänkt så kanske det är så att man inte får svenskt medborgarskap men det får Migrationsverket svara på, fortsätter Ramstedt.

 

Den här kvinnan sökte uppehållstillstånd redan 2006. Åtta år senare, 2014, sökte hon svenskt medborgarskap och det var då Migrationsverket upptäckte att id-kortet var förfalskat. Därefter tog det ytterligare nästan fem år innan åtalet mot henne kom. Efter misstankarna gjorde Migrationsverket en polisanmälan i februari 2016. Först i juni 2019 kallades kvinnan till polisförhör.

Varför tar det så lång tid?

– Det är ganska vanligt att det tar lång tid. Sådana här ärenden prioriteras inte, säger Thomas Ramstedt och framhåller att hans kollega på åklagarkammaren fick ärendet på sitt bord den 28 juni i år och därefter dröjde det tre dagar till dess att stämningsansökan mot kvinnan lämnades in.