– Samtidigt som antalet mål har ökat har vi fått besparingskrav. Det innebär att vi kommer ha färre domare i tjänst vilket i sin tur leder till att hovrättens handläggningstider kommer att öka.

Anders Perklev är hovrättspresident vid Svea hovrätt, men läget vid landets övriga hovrätter är likartat och alla har drabbats av besparingskrav.

Cirka 10 procent av domarna i tingsrätten överklagas till hovrätten, den delen har inte ökat och det har inte blivit lättare att överklaga. Det är helt enkelt fler och mer komplicerade mål redan från början.

Artikelbild

| Hovrättspresidenten Anders Perklev oroas över bristande resurser inom hovrätten efter att kravet ökat och resurserna inte följt med.

Att Polismyndigheten får mer resurser, liksom Kriminalvården kommer även fortsättningsvis gör att fler hamnar inför rätta. För att möta det ökade inflödet och de ökade kraven kräver nu även hovrätterna ökade resurser.

– Domstolsverket har i sin begäran om budget för nästa år sagt att man vill ha 550 miljoner kronor i ökat anslag, vilket är en väldigt stor ökning, säger Anders Perklev.

Han menar att på kort sikt så måste Sveriges domstolar tillföras betydande resurser, på längre sikt krävs förändringar av lagstiftningen utan att rättssäkerheten inte påverkas.

– Det har funnits förslag om att hovrätterna i första hand ska bevilja eller avslå att pröva saken i alla brottmål. Att man alltså ställer krav på prövningstillstånd precis som i Högsta domstolen, och jag tror att hovrätterna kan göra en tillräckigt bra bedömning, säger Anders Perklev.

Långa handläggningstider hos hovrätten kan få stora konsekvenser för den enskilde. Förutom att det kan vara en mental påfrestning att inte veta om ett överklagande kommer att leda till en friande eller fällande dom, kan det för företag handla om stora pengar.

Hovrätten kommer även fortsättningsvis prioritera brottmål där någon är häktad samt ungdomsmål. Det innebär att andra mål kan få vänta längre när handläggningstiderna ökar, och det kan handla om kraftiga ökningar.

När polisen tillförs mer resurser leder det till att åklagarna får mer att göra, vilket i sin tur innebär att trycket på tingsrätterna ökar och det sin tur nu har lett till en alarmerande hög arbetsbelastning hos hovrätten med kraftigt ökade handläggningstider som följd.

Katten på råttan, råttan repet...finns det någon politisk helhetssyn över rättssystemet?

– Domstolsverket fördelar den budget som riksdag och regering beslutat om för landets cirka 80 domstolar, men nu handlar det inte om att fördela, det finns generellt inte så att det räcker, det måste till ökade resurser generellt, säger Anders Perklev.

Läs mer: Fler poliser oroar chefsåklagare