Vad är det egentligen för skillnad på klimat och väder? Är det inte samma? undrar kanske någon. Det var i alla fall bland det första som gruppen fick en liten lektion om på SMHI i tisdags:

– Klimat är vad man kan förvänta sig, till exempel ett hundra år framåt i tiden. Väder är det som det verkligen blir, att det är en dag med sol och moln, förklarade Erik Engström, gruppchef avdelningen för information och statistik om klimat.

Med klimatförändringar i fokus väntade sedan fyra fullproppade timmar med information om allt från hur jorden bryts ned i små, små områden där olika parametrar mäts varje halvtimma (det blir många områden många gånger!) för att få fram tillförlitlig data över klimatet, till hur kommuner gör checklistor för äldreboenden för att klara varma somrar som 2018, och vad FN:s klimatpanel levererar för rapporter och hur det går till.

Artikelbild

| Att klimatet förändras är helt säkert, och då måste samhället hänga med i utvecklingen, menar Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt centrum för klimatanpassning SMHI.

Att klimatet förändras framöver är de flesta forskare ense om, och jordens medeltemperatur kommer att höjas, enligt olika prognoser som tagits fram till 2100. Frågan är bara hur mycket, och här har SMHI tagit fram fyra olika scenarior.

– Hur mycket klimatet förändras beror på utsläppen av växthusgaser och det är svårt att räkna på, för det beror ju på människan, förklarade klimatforskaren Gustav Strandberg.

Fortsätter vi i samma takt som nu, och exempelvis fortsätter vara beroende av fossiler, kommer medeltemperaturen globalt öka med 4,6 grader till 2100. Om utsläppen kulminerar 2020, hamnar vi på 1,5 grader vid nästa sekelskifte. Mellan dessa två ytterligheter finns två andra scenarier, som kanske är mer troliga. De här prognoserna skapades dock 2006, så redan nu kan man se vissa tendenser:

– Med nuvarande politik kan man se att vi landar på en temperaturhöjning på 3,6 grader, sade Gustav Strandberg.

Klimatförändringarna kommer att märkas i Sverige på olika sätt. Växtperioden blir längre och vi får fler varma sommardagar, men det som kommer att märkas mest är att vi får svalare vintrar och kortare snöperiod. På SMHI arbetar man med hur Sverige ska anpassa sig till klimatförändringarna. På sajten klimatanpassning.se lägger man bland annat ut tips på hur man gör ute i kommunerna och förslag på anpassningar som måste göras.

– Det kommer att bli fler ras och skred, skyfall, översvämningar, fler skogsbränder och lägre grundvattennivåer, exemplifierade Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt centrum för klimatanpassning på SMHI.

Här behöver kommunerna arbeta förebyggande för att vara förberedda på varmare sommardagar, exempelvis genom att ha checklistor ute på äldreboende, men även se till att kunna avleda vatten när det blir skyfall och se till att säkerställa dricksvatten, fritt från bakterier.

Är kommunerna med på banan då?

– Ja, på handläggarnivå tror jag att man jobbar med det. Sen är problemet att få med politikerna, som måste prioritera, säger Åsa Sjöström.