Minnesord Änglarna i himlen är att gratulera. De fick Per-Erik Störe en hel massa år för tidigt. För oss människor är det värre. Per-Erik Störe lämnade på måndagen jordelivet, en dryg vecka före sin 60-årsdag. Han somnade in i kretsen av sina nära och kära i Finspång. Mina tankar går i första hand till hustrun Marie och till de tre vuxna barnen. De har en svår tid att gå igenom. Och de har haft en svår tid som de gått igenom. Cancer är det slags sjukdomar som ger många människor många svåra tider att gå igenom. Man slits mellan hoppet som man inte riktigt vågar tro på och förtvivlan som det kan vara svårt att hålla från sig.

Mer att läsa: Per-Erik Störe har avlidit.

Per-Erik Störe var Mr Finspång. Det tror jag att vi kan fastslå utan att någon känner sig trampad på tårna. Han förenade i en och samma person mycket av allt det där som skapar samhällen och som fyller samhällen med vettigt innehåll.

Får jag bara välja två ord för att sammanfatta Pelle Störes livsgärning så får det bli orden ”förening” och ”människa.”. Det var där hans hjärta fanns; hos de människor som i förening med andra tog sig före att få något gjort som annars kanske skulle ha legat för fäfot. Organisationsformerna för föreningarna spelade mindre roll. Det kunde till exempel vara ett företag, ett politiskt parti, en sportklubb, en kyrka, en musikorkester, en tidningsredaktion och det kunde vara en Cancergala likt den Per-Erik Störe tillsammans med Finspångs församling genomförde den 20 oktober i Risinge kyrka.

Per-Erik Störe hade ett genuint intresse för människor. Därför tog han ofta reda på lite mer om alla de människor i olika föreningar som korsade hans stig. Släktforskning låg honom varmt om hjärtat. Med sitt fenomenala minne som stöd hade han inte sällan någon historisk upplysning om släktskap med den eller den att lämna till människor han mötte.

Per-Erik Störe hade en förmåga att dra in människor i sammanhang där deras små och stora insatser var viktiga. Det var svårt att säga nej till Störe. Det där förhållningssättet till människor och föreningar är förmodligen den enskilt viktigaste förklaringen till hans framgångar som styrelseordförande i många företag och klubbar.

Vi ungefär 700 personer som såg Störe i full aktion den där Cancergalelördagen i Risinge kyrka hade nog svårt att föreställa sig att cancern tre månader senare skulle ha tagit hans liv. Störe blev stegvis sämre runt jul och nyår. På den nationella Cancergalan i Stockholm 7 januari fick barnen Adam och Evelina Störe i pappas och mammas ställe överlämna den stora gåvan från Risinge till Cancerfonden. Och nu spelar han cymbal med änglarna i himlen.