Sonstorp Sölve Holgersson tog emot mig i Solliden på Dalhemsvägen i Sonstorp.

”Det går inte att förklara hur du ska köra för att komma hit. Så ring när du kör ut från Finspång så går jag ner till gamla Texacomacken och möter dig där”, sa Sölve.

Så blev det. Väl insuttna vid köksbordet började historierna flöda.

Berättelsen om hur det gick till när Sölve Holgersson och kärestan Marianne Persson blev reseledare på Kreta har flera mycket goda poänger.

Det bästa först: Sölve ringde till resebyrån Apollo och frågade om det fanns någon åldersgräns för att arbeta som reseledare? ”Man ska ha fyllt nitton”, sa flickan som svarade hos Apollo. ”Jaha, det lär vi klara av”, sa Sölve. Året var 1992. Sölve och Marianne är 40-talister.

Han och Marianne hade träffats i mogen ålder efter var sina äktenskap. 1992 var de på en charterresa till Kreta. Båda är historiskt intresserade och de gick på flera guidade turer som resebyrån arrangerade.

Guidningarna imponerade inte på paret. ”Det där hade vi kunnat göra mycket bättre själva”, sa de till varandra därnere på Kreta.

Och snart fick de chansen att visa vad de gick för. Från mars till november 1993 var de reseledare på Kreta. Bl. a guidade Sölve svenska turistgrupper på Knossos; ett politiskt och religiöst centrum för den minoiska civilisationen tills den förstördes omkring 1375 före vår tidräkning.

”Helt otroligt att få ta del av. Medan vi häruppe levde i grottor så levde folk därnere i moderna samhällen med vattentoaletter och andra bekvämligheter”, sa Sölve.

I Trollkäringeskogen mellan Lotorp och Igelfors har Sölve besökt en och annan grotta. I de trakterna dömdes och avrättades inte mindre än nio häxutpekade kvinnor år 1617. Sölve – som tycks ha guidningen i blodet – guidar då och då besöksgrupper och berättar om hemskheterna som föregick där för mer än 400 år sedan.

”Kvinnorna var chanslösa så fort de angavs. Några utpekade kvinnor försökte hålla sig undan i en stor grotta i skogen. Det gick bra så länge det var någorlunda varmt. När kylan kom behövde de elda för att hålla värmen och då avslöjades de av röken”, berättade Sölve där vi satt vid köksbordet och åt kaffesemlor och pratade om hans liv.

Solliden är Sölves föräldrahem. Sedan har flyttade tillbaka till huset har han byggt ut och om fastigheten.

Där vi satt vid köksbordet pekade Sölve ut mot rummet bredvid.

”Där, i ”Salen”, var det riktigt fullproppat med folk 1958. Jag hade genom mitt jobb som springschas på Konsum Sonstorp kunnat köpa en tv, en 17-tums Blaupunkt, med personalrabatt. VM i fotboll visades ju i tv det året och det var inte många som hade tv på den tiden, så ”alla” var här, sa Sölve.

Efter folkskola och fyraårig realskola så bar det iväg till Göteborgs tekniska institut där han blev ingenjör.

”Det var en tuff regim. Bara ett stort prov per termin och missade man det kunde man få en chans till på sommaren. Annars var det bara att packa väskan. Så det krävdes självdisciplin, gick inte att hänga på krogen inte”, sa Sölve.

1969 blev han ”värvad” från ASEA Skandia i Norrköping och till den elektriska installationsfirman Finspångs Elektrotex.

”Där blev jag kvar till konkursen 1991. Då kom jag in i Arbetsförmedlingens ALU-projekt. (Arbetslivsutveckling) Det var kanonbra! Jag fick prova en massa olika saker. Det var på det här viset jag kom in på turism och guidning av Hävla Hammarsmedja, under 14 år, berättade Sölve.

Jobb och påhugg har han fått på många olika sätt.

”En gång när jag var på kyrkogården vid mina föräldrars grav så ropade Gösta Johansson på mig. Gösta var rektor på Bergska gymnasiet. Han ville att jag skulle hoppa in som yrkeslärare på elsidan under en period. Jag hade ju ingen pedagogisk behörighet men jag kunde ju ämnet så jag sa ja och det var ett kul jobb”, sa Sölve och berättade att han vid 63 års ålder läste 1 år på distans vid Lärarhögskolan Stockholm.

”Jag har tjugo högskolepoäng och har skrivit A-uppsats. Inte illa”, sa Sölve och skrattade.

I folkdjupet har han nog sina mesta och flesta poäng som musikant. Han har spelat och spelar i en mängd olika grupper och konstellationer.

”Det var mamma som stod för musiken här hemma. Jag var nog bara runt 8 år när jag uppträdde med mitt dragspel tillsammans med mamma som sjöng och spelade gitarr. Dragspel var svårt för mig, till en början, eftersom jag var vänsterhänt, dragspelet hamnade upp och ner!”, sa Sölve.

Dragspelet har följt honom genom livet. Sedan tjugo år tillbaka åker han två gånger i månaden in till Norrköping Accordion Club för att öva och uppträda. Loppans Band, Manskör och Hällestads Musikgrupp är andra musikaktiviteter i nuläget.

”Sång och musik är viktigt för mig. När saker och ting går mig emot och det känns trist så går jag in i mitt rum och spelar av mig missmodet”, berättade Sölve Holgersson.