Han lyfter fram tre engelsmän som exempel. De här tre var verksamma på 16- och 1700-talen och deras upptäckter har haft och har stor betydelse för mänsklighetens utveckling sedan dess. En kom på det här med statistik och hur det fungerar och vad som krävs, en kom på hur man kunde mäta tid med klockor som fungerade även ombord på långseglande fartyg och en prövade med citroner vid vetenskapliga sjukvårdsexperiment med kontrollgrupper. Henrik Höjers teori är att de ovan nämnda engelsmännens framgångar byggde på att de arbetade med jord- och vattennära hypoteser; de ställde sig frågan "Tänk om...?" I kommentarsfältet som följer med artikeln lyfter Gunnar Strandell fram att det som förenar de tre engelsmännen är att de har haft stora effekter för hur och vad makthavare har räknat, mätt och provat sedan dess: "Räkna, mäta och prova har varit ledorden i mitt yrkesliv som produktutvecklare. Genom att använda alla tre metoderna och få dem att överensstämma har vi kunnat dra tillräckligt säkra slutsatser för att driva utvecklingen framåt." Strandell har rätt.
Räkna, mäta och prova är en trio begrepp som inte minst i politiken står i bjärt kontrast till verklighetsfrämmande ideologier där tro, vilja och känsla står i centrum. Ideologier är till sin natur "bilder av verkligheter" och är därför inte särskilt matnyttiga att räkna och mäta på. Det är först när ideologier omsätts i verkligheten som det så att säga blir möjligt att räkna på förlusterna; vilket mänskligheten har fått göra i förfärande omfattning under det senaste seklet.
I mindre dramatiska och svenska sammanhang kan vi väl konstatera att det blir problematiskt då ledande politiker lämnar det pragmatiska förhållningssättet räkna, mäta, prova till förmån för tro, vilja, känna. Antalet elever som inte godkänns i grundskolan räknas och mäts inte ordentligt, antalet mördare och mördade bland ungdomskriminella räknas och mäts inte ordentligt och antalet invandrare som går rakt in i slum och bidragsförsörjning räknas och mäts inte ordentligt. Då blir det som det blir. Eftersom man inte riktigt vill se problemen så saknas ju även drivkrafter för att prova sig fram med en helt annan politik. Vi ska givetvis tro, vilja och känna i våra liv om vi vill. Men helst inte i regeringspolitiken. Där bör vi istället sluta upp bakom de gamla engelsmännen tre små visa ord.