Lättare att få svenskt medborgarskap än att bli utvisad

De rättsliga processerna mal fortfarande på efter de våldsamma attackerna på polis och räddningstjänst under påsken 2022.

Justitieminister Gunnar Strömmer - som här ses tala på Järvaveckan för någon vecka sedan - har många problem att ta itu med. En grundläggande sak är att processa fram lagar som gör utvisning för brott till norm; inte minst för attacker mot blåljuspersonal. Staten ska värna sin gräns- och frontpersonal.

Justitieminister Gunnar Strömmer - som här ses tala på Järvaveckan för någon vecka sedan - har många problem att ta itu med. En grundläggande sak är att processa fram lagar som gör utvisning för brott till norm; inte minst för attacker mot blåljuspersonal. Staten ska värna sin gräns- och frontpersonal.

Foto: TT

Krönika2023-06-09 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidigare i veckan dömde tingsrätten i Norrköping fyra män till fängelse för grovt blåljussabotage. En av männen är så kallad statslös palestinier medan de övriga är medborgare i Irak, respektive Syrien och Somalia. Åklagaren hade yrkat på utvisning av männen från Irak och Palestina. Tingsrätten dömde mannen från Irak till livstids utvisning medan åklagarens begäran om utvisning av den palestinske mannen avslogs.

Rättegångarna efter angreppen på blåljuspersonal under påsken 2022 har övertydligt visat på en stor brist i det svenska legala systemet. Lagen om blåljussabotage/grovt blåljussabotage har i och för sig visat sig fungera; även om domstolarna har lagt sig lågt i den möjliga straffskalan som slutar med livstids fängelse. Efter Högsta domstolens avgörande (14 mars 2023) där straffen sänktes för två dömda män från Örebro finns anledning att befara än lägre straff framöver. Här finns nog anledning för regeringen att utreda lagskärpningar. Blir Högsta domstolens treåriga fängelsestraff en norm för vad det kostar att delta i våldsamma attacker på poliser och brandmän och sjukvårdare så är det naturligtvis otillständigt. Staten bör tillmäta sin front- och gränspersonal betydligt större värde än så. 

Men det stora problemet som tydliggjorts under "påskrättegångarna" är domstolarnas ovilja att utvisa utländska våldsmän. Tingsrätterna har vid några tillfällen dömt till utvisning. När domarna överklagats till hovrätterna har dock utvisningsdomarna hävts; kanske med något enstaka undantag. Utvisningsdomen från Norrköpings tingsrätt har ännu inte överklagats till hovrätten så det återstår att se hur det går i det enstaka fallet. Men tendensen är tydlig. Som kriminell tycks det vara betydligt lättare att få svenskt medborgarskap än att bli utvisad.

Högsta domstolen konstaterade i ett avgörande (24 april 2029) att: "Om en utlänning har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcks eller då hade varit bosatt i Sverige i minst fem år kan utvisning för brott ske endast om det finns synnerliga skäl." 

Justitieminister Gunnar Strömmer behöver få riksdagen att anta lagar som vänder på HD: s resonemang. Det bör endast vara synnerliga skäl som ska kunna förhindra en utvisning för brott. Allt annat är orimligt. Sverige ska vara så öppet, mänskligt och liberalt som det bara går. Men ett sådant förhållningssätt kräver att den som attackerar poliser och annan blåljuspersonal har förverkat sin rätt att vara kvar i Sverige.