Folkvandringarna sätter Sverige och EU på svåra prov

Folkvandringstrycket mot Europa har återigen ökat. Europas gränsövervakningsorganisation Frontex visar att antalet "irreguljära gränsövergångar" in i Europa under årets första kvartal ökat till drygt 88 000.

En bild från ett stängsel i ett flyktingläger på Cypern säger mer än tusen ord. Många vill in i Europa men ska Europas relativt sett goda sociala och ekonomiska standard kunna upprätthållas krävs en reglerad och utvecklingsinriktad politik för att möta folkvandringarna. Att bara säga ja eller nej är inget svar.

En bild från ett stängsel i ett flyktingläger på Cypern säger mer än tusen ord. Många vill in i Europa men ska Europas relativt sett goda sociala och ekonomiska standard kunna upprätthållas krävs en reglerad och utvecklingsinriktad politik för att möta folkvandringarna. Att bara säga ja eller nej är inget svar.

Foto: Petros Karadjias

Krönika2023-05-29 05:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med motsvarande period 2022. Enligt den europeiska asylbyrån EUAA ökade antalet asylsökningar i Europa 2022 till nästan 1 000 000, vilket är en ökning med 60 procent sedan 2021. 

Att hantera folkvandringarna på värdiga och allmänt sett relevanta och vettiga sätt är en av de riktigt stora frågorna för Europa. Att människor söker sig från överbefolkade, fattiga, korrupta och/eller krigs- och klimathärjade platser för att försöka få det bättre för sig själva och sina barn är en stark drivkraft här och nu och en given framgångsfaktor i mänsklighetens historia. Även vi i Sverige är med på ett hörn av historien. Från mitten av 1800-talet och en bit in på 1900-talet utvandrade över 1 000 000 svenskar till i huvudsak Amerika. Sverige var fattigt och eländigt, kyla och regn och epidemier härjade medan barnkullarna som skulle försörjas blev allt större. Uttryckt med språkbruket i den tidens statistikmyndighet Tabellkommissionen var det framförallt "jordbruksägare och idkare, tjänstehjon, diverse ospecificerade yrken och bruks- och fabriksarbetare" som gav sig av för att ta chansen till bättre livschanser på andra sidan Atlanten.

Under de senaste tjugo åren har Sveriges befolkning ökat med ungefär 1 000 000 invandrare från utomeuropeiska länder. Det finns många likheter men ändå större skillnader mellan de två epokerna. Amerika var ett öppet invandringsland fram till en bit in på 1900-talet. Invandrarna var prisgivna åt sina egna förmågor att etablera sig/försörja sig i det nya landet där de under tuffa villkor var med om att bygga något nytt. 

Dagens invandring till Sverige och Europa har, utöver alla olagliga gränsövergångar som görs, att anpassas till flyktingkonventioner med ursprung i andra världskrigets fasor och grymheter. Dagens folkvandrare är emellertid betydligt mer lika utvandrarna från Sverige än till exempel förintelseutsatta judar under nazismen. Flyktingbegreppet omfattar bara en mindre del av invandringen. Här behövs nya och bättre förhållningssätt för att inte folkvandringen ska vålla allvarliga kris- och krigsrisker. Lärdomen från den svenska utvandringen är att den tryckte på för demokratiska, sociala och ekonomiska förbättringar för vanligt folk. Det är tyvärr svårt att se liknande tendenser i stora delar av Afrika och Mellanöstern idag.