En sund invandring drivs av arbete och försörjning

Inget ont som inte har något gott med sig. Så hänger det ihop enligt ett livserfaret språkbruk.

Här en bild från augusti 2017.
Ensamkommande asylsökande ville stoppa utvisningarna till Afghanistan. Vilket de lyckades med. Vilket - skulle det visa sig - blev ett slags startskott för en mer sund invandringspolitik på sikt.

Här en bild från augusti 2017. Ensamkommande asylsökande ville stoppa utvisningarna till Afghanistan. Vilket de lyckades med. Vilket - skulle det visa sig - blev ett slags startskott för en mer sund invandringspolitik på sikt.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Krönika2023-12-05 05:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vår långa period av misskött invandring har vållat både samhälleliga problem och politiska tvärvändningar. En av de mest ifrågasatta och debatterade inslagen i invandringspolitiken var när människosmugglarindustrin ute i världen fick signaler om att Sverige gav permanenta uppehållstillstånd till alla som uppgav att de var under 18 år. Över 7000 ensamkommande (mot normalt några hundra per år) sökte sig till Sverige 2014 och 35 000 kom 2015. 

"Tvärvändningen" i november 2015 då regeringen anmälde sina ambitioner att kraftigt minska invandringen, kom att påverka den stora gruppen asylsökande ungdomar. Många fick avslag på sina asylansökningar men kunde inte utvisas eftersom de var under 18 år. Riksdagen beslutade då vid två tillfällen om så kallade "gymnasielagar" där de unga gavs möjlighet att stanna i Sverige om de studerade på gymnasiet och/eller kunde försörja sig genom arbete. Ungefär 7000 ensamkommande (av totalt 20 000) ungdomar fick uppehållstillstånd i Sverige genom gymnasielagarna. 

Statistikmyndigheten SCB har nu undersökt hur det har gått för ungdomarna som blev kvar i Sverige. I rapporten "Ensamkommande barn 2015 Boende, utbildning och sysselsättning 2022" finns uppgifter och fakta som bör tjäna som goda underlag för omläggningen av invandringspolitiken. Enligt SCB är mycket stora delar av gruppen både utbildade och utövande yrkesarbetare; inte minst inom vård och omsorg där det finns stor personalbrist. SCB: s uppgifter knyter därmed an till det som är historiskt sunt och riktigt med invandring. De friska och arbetsföra som kommer till ett annat land gör det för att arbeta och försörja sig. Invandrare bör därför arbeta mer och tjäna mer än de infödda invånarna i landet. Så var det i Sverige på 1950-talet och en bit in på 1970-talet. Och så bör det bli i Sverige igen. Statens ovärdiga hantering av de ensamkommande ledde således till något gott. 

En ny rapport från universitetet i nederländska Amsterdam visar på det allvarliga läget för invandringspolitiken i stort. Skattebetalarnas kostnader för asylinvandring från avlägsna länder är enorma. Trycket från växande befolkningar i Afrika och Mellanöstern kommer att öka. Väst kan och ska inte bygga murar mot invandring. De flesta av invandrarna saknar asylskäl. Men de flesta kan och vill arbeta. Därför behöver Sverige, Nederländerna och EU i stort nya regelverk för invandring där kärnan är real arbetsförmåga och inte långsökta asylskäl.