Den svenska modellen kÀnns alltmer marinerad i kriminalitet. OvanpÄ gangsterkriminalitet och vÀlfÀrdskriminalitet stiger nu ocksÄ arbetslivskriminaliteten upp mot offentlighetens ljus. En förmiddag i slutet av förra veckan slog jag mig ner i ett konferensrum i Stockholm för att lyssna pÄ Byggmarknadskommissionens seminarium om kriminalitetens och avtalsbrottens utbredning och metoder. Kommissionen Àr specifikt inriktad pÄ byggindustrin. Kommissionens ordförande, den tidigare bostadsministern Stefan Attefall, poÀngterade dock att problemen nog Àr snarlika i flera andra branscher som har stora inflöden av företag och arbetare frÄn andra lÀnder. Inte för att arbetare och företag frÄn andra lÀnder skulle vara mer disponerade för kriminalitet och avtalsbrott. Utan för att just den omstÀndigheten att flera lÀnders lagar och regler Àr inblandade möjliggör och underlÀttar arbetslivskriminalitet av olika slag. Ett företag i till exempel Polen som har verksamheter i Sverige och som rekryterar sin arbetskraft i Ukraina eller Belarus har mÀngder med möjligheter att sÀnka sina kostnader genom att dribbla med löner, skatter, sociala avgifter och tjÀnstepensioner.
Byggmarknadskommissionen Àr finansierad av fackförbund, arbetsgivare, byggföretag och organisationer med koppling till branschen. Ledamöterna Àr ett stjÀrngÀng. Utöver Stefan Attefall ingÄr den rakryggade och generaldirektörserfarna Ann-Marie Begler, Arbetsförmedlingens ordförande och tidigare IF Metall ordföranden Anders Ferbe, Susanna Ribrant som Àr arbetsrÀttschef pÄ Peab och har lÄng erfarenhet av statlig förvaltning, Svante Hagman, tidigare chef inom NCC och nu bl a ordförande i ett par mindre byggbolag och det modigt sjÀlvstÀndiga Malmö kommunala bostadsbolags vd Marie Thelander Dellhag. I början av nÀsta Är ska kommissionen lÀmna sina förslag pÄ ÄtgÀrder. Det blir ett grannlaga uppdrag som krÀver mod och uppriktighet. Enligt de granskningar och journalistiska grÀv som redovisades pÄ konferensen sÄ Àr kriminaliteten sÄ omfattande att Àven stora och vita företag riskerar att pressas att gena och att blunda för att kunna hÀnga med i konkurrensen. MÄnga av den svenska modellens omfattande kontrollbrister möts och gnuggas mot varandra i byggbranschen. Exempelvis gynnas arbetslivskriminalitet ute pÄ byggen och inte minst i den svÀllande ROT-sektorn av undermÄlig kontroll av vilka som befinner sig i landet. I den svenska modellen Àr det tÀnkt att parterna pÄ arbetsmarknaden, kollektivavtal, sekretess och tillit ska styra. Modellen utmanas nu av kriminalitet pÄ mÄnga fronter.