Mardröm av fruktan och galenskap

Robert Eggers har skapat något äkta obehagligt. ”Det var en gång en miniö där allt gick dåligt” är en träffande sammanfattning.

Willem Dafoe och Robert Pattinson har huvudrollerna i ”The lighthouse”.

Willem Dafoe och Robert Pattinson har huvudrollerna i ”The lighthouse”.

Foto: A24 Pictures/Pressbild

Recension2019-11-22 09:59
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Film

The Lighthouse                           
Cnema
Regi: Robert Eggers
I rollerna: Robert Pattinson, Willem Dafoe m fl.
Betyg: 4

”The Lighthouse” är den starkaste antireklamen för fyrvaktsarbete som någonsin producerad. Allt den romantik som decennier av filmproduktion byggt upp kring fyr kan vara som bortblåst av Robert Eggers helvetesskildring. Känslan av obehag förstärks ytterligare i och med att ”The Lighthouse” är filmad i svartvitt. Kontraster av rött, vitt och svart är borta.

Sent 1800-tal anländer Ephraim till en avlägsen liten ö i New England. Ordet ö är en överdrift egentligen för det är mer en plätt klippor. Där lever och arbetar galna Thomas. Ephraim är där tillfälligt för att arbeta ihop pengar och dra vidare. Till en början är han chockad över sin kollegas beteende men med tiden kommer de närmare varandra. Vi får också inblick i den nedbrytande miljön som kan vara förklaringen till Thomas märkliga och konfrontativa beteende.

”The Lighthouse” är en fruktansvärd och skrämmande metamardröm där rollfigurerna drabbas lika mycket som tittarna. Otroligt skickligt gjord med svindlande skådespeleri, samtidigt enormt obehaglig. Manuset har genom subtila detaljer fått fram hur en ofrivillig relation fungerar, de steg varje person går igenom för att få den att hålla ihop. Egentligen hittar jag inga njutningspunkter i berättelsen, lär mig knappt något. Förmåga och resultat finns men den går inte in. Den är som ”Turinhästen” på en mörk LSD-tripp.