Stig i NĂ€tverket för en trygg landsbygd i norra Ăstergötland visade mig utskrifter av kommunikation med NaturvĂ„rdsverket; den myndighet som ansvarar för de nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur som vargen.
"Det gĂ€ller att inte köra i diket Ă„t det ena eller andra hĂ„llet för att istĂ€llet hĂ„lla sig de faktiska mĂ„lkonflikterna som finns i rovdjurspolitikenâ, sa Stig. Jag förstĂ„r vad han menar med "diken." Extremism föder lĂ€tt extremism och ett, tu, tre stĂ„r man lĂ„ngt ute i ett hörn och dĂ€nger "Fakta och forskning" i huvudet pĂ„ motstĂ„ndare i andra hörnet som i sin tur svingar sina egna varianter av "fakta och forskning" som vapen.
LÀs den första delen av artikeln om vad vargar och politiker behöver förstÄ hÀr!
NaturvÄrdsverket hÄller med nÀtverket om mÄlkonflikterna. Sammanfattat kan lÀget beskrivas som att det finns tre politiskt uttalade mÄl med den offentliga rovdjursförvaltningen i Sverige. Dels finns ett politiskt mÄl om att hotade rovdjursarter som varg och lodjur ska tillÄtas att sprida sig söderut i Sverige. Detta ska enligt politiken ske pÄ ett sÄdant sÀtt att "rovdjursförekomsten i omrÄdet inte pÄtagligt försvÄrar tamdjurshÄllningen" samt att "socioekonomisk hÀnsyn" ska tas. I ett brev till nÀtverket skriver NaturvÄrdsverket (1 oktober 2021) att "det finns tydliga mÄlkonflikter som kopplar till rovdjurspolitiken och den förvaltning som sker. Att bevara dessa arter och samtidigt verka för att leva upp till den livsmedelsstrategi som riksdagen har beslutat om Àr en komplex frÄga."
NÀr det gÀller nÀtverkets kÀrnfrÄga om hur den "socioekonomiska hÀnsynen" visavi landsbygdens mÀnniskor och nÀringsidkare ska balanseras mot rovdjurens politiskt beslutade utbredning mot mer tÀtbefolkade regioner söderut i Sverige; sÄ finns för dagen inget bra svar. NaturvÄrdsverket skriver i samma brev som nÀmns ovan: "MÄlen om att tamdjurshÄllningen inte pÄtagligt ska försvÄras och socioekonomisk hÀnsyn tas i förvaltningen Àr inte reglerade i lag pÄ samma sÀtt som kravet om att rovdjuren ska uppnÄ och bibehÄlla gynnsam bevarandestatus."
Jag har sjĂ€lv varit i politiken. Jag vet hur lockande det Ă€r att sy ihop politiska mĂ„l för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt hantera motsĂ€gelsefulla problem. Hur de verkliga verkligheterna utvecklas fĂ„r hanteras av andra. I det hĂ€r fallet Ă€r det medlemmarna i NĂ€tverket för en trygg landsbygd i norra Ăstergötland som fĂ„r ta itu med saker och ting. De fĂ„r liksom baxa hela frĂ„gan tillbaka till politiken. Det Ă€r ett mödosamt arbete som krĂ€ver uthĂ„llighet likavĂ€l som distans och humor. Och det var nĂ€ra till skrattet dĂ€r vi satt runt bordet den dĂ€r kvĂ€llen. NĂ€r jag satte mig för att skriva om vĂ„rt möte sĂ„ dök den israeliske författaren Amos Oz underbara lilla bok "Hur man botar en fanatiker" frĂ„n 2006 upp i mina tankar. Fanatiker kan vara sarkastiska mot andra skriver Oz men saknar förmĂ„gan att se sig sjĂ€lva i en spegel som lockar till varma skratt. FrĂ„gan om vargens vara eller inte vara har en fanatismtriggande gen som fĂ„r vanligt och vettigt folk att dra öronen Ă„t sig. NĂ€tverkets ambition att hĂ„lla sig borta frĂ„n "dikeskörningar" Ă€r dĂ€rför högst lovvĂ€rd och Ă€ndamĂ„lsenlig. Det finns ocksĂ„ en annan likhet mellan Amos Oz och nĂ€tverket i FinspĂ„ng. I sin bok sĂ€ger Amos Oz att konflikten mellan Israel och Palestina - vilket Ă€r hans huvudĂ€mne - inte Ă€r ett "religionskrig, inte ett kulturkrig utan en tvist om en bit mark." Vilket faktiskt Ă€r en klar parallell till konflikten om den bit mark som utgörs av vargreviret i LĂ„ngbogen. Vilket Ă€r hoppfullt. Fanatiska kulturkrig Ă€r mycket svĂ„rlösta. Marktvister kan ocksĂ„ vara knepiga förstĂ„s. Men de Ă€r nĂ„bara för praktiska lösningar.
NÀtverket vill inte utrota vargen. DÀremot vill man att vargen ska vara skygg för mÀnniskan och av sjÀlvbevarelsedrift hÄlla sig borta frÄn mÀnniskor och deras boningar. PÄ sin hemsida listar NÀtverket en lÄng rad incidenter som tyder pÄ att vargar som lever i vÀlbefolkade trakter förlorar sin skygghet mot mÀnniskor. Vilket Àr ett hot mot mÄnga nÀringsidkare, mot friluftslivet, mot sÀllskapsdjuren och mot tryggheten i stort.
"Vargen behöver förstĂ„ att mĂ€nniskor Ă€r farliga. Det behöver kanske inte skjutas sĂ„ mĂ„nga fler vargar. Men vi borde bedriva klappjakt/drevjakt för att lĂ€ra vargen att hĂ„lla sig borta. Och politiken behöver förstĂ„ att vargrevir i omrĂ„den med mycket folk Ă€r en mycket dĂ„lig politik", löd denna kvĂ€lls sammanfattande och avslutande ord frĂ„n NĂ€tverket för en trygg landsbygd i norra Ăstergötland.