Under andra världskriget påstod statsminister Per Albin Hansson att Vår beredskap var god. Efter den Trump-initierade attacken på Kongressen sas att USA: s demokrati stod stark. Dessa påståenden är lika sanna som att man tjänar pengar om man åker taxi baklänges.
Sveriges beredskap låg i botten och USA: s demokratiska fundament vilar ytterst på enskilda individers goda vilja. USA må ha hög demokratisk förankring hos folket, en stark konstitution och solida formella maktinstitutioner. Och Trump förlorade 60 av 61 försök att ogiltigförklara valet i domstolar över hela landet. Står inte USA: s demokrati stark inför årets val? Kanske.
Våra valsystem är helt olika. Vårt har nationella regler medan presidentvalet är 56 deltävlingar med skilda regler för valdeltagande, rösträkning och certifiering där praxis och tradition och inte bara juridik styr processen. Trump och ombud som Rudy Giuliani försökte utnyttja detta och många av dem har nu åtalats för valfusk i Georgia och i andra delstater. Via hot om våld, attraktiva mutförsök och grova trakasserier krävde de att valansvariga strök ogynnsamma utfall, ”hittade” fler röster, bytte ut elektorer eller vägrade certifiera resultaten så att allt gick i Trumps favör. Väldigt förenklat var regelverken varken heltäckande eller tvingande. Korrekt hantering berodde därför ytterst på enskilda personers goda vilja att följa väljarnas utslag.
Tre starkt konservativa republikanska toppolitiker har uppmärksammats för deras mod och oberoende. Trots enormt tryck från parti”kamrater”, väljarpöbel och Trump personligen vägrade de att ge efter. Arizonas talman i delstatsparlamentet Russell Bowers certifierade vinst för Biden. Georgias delstatsminister Bradford Raffensperger vägrade uppfinna de 11 780 röster som krävdes för en Trump-vinst. Och vicepresident Michael Pence fastställde det nationella valresultatet i Kongressen. Utan deras och andra valarbetares över hela landet personliga kurage och integritet hade Trumps statskupp varit ett faktum.
Allt tyder på att hans agerande var olagligt och hade fällts i domstol, men säker kan man inte vara då domarna är politiskt valda eller tillsatta, som i Högsta domstolen. Om någon tjänsteförrättare hade vägrat bifalla valresultatet och om någon domare hade tillåtit detta hade USA kastats ut i osäkerhetens mörker. Valresultatet var ju så pass jämnt att det kunde ha räckt med en enstaka ogiltigförklarad valkrets för att avgöra utfallet åt endera hållet.
Båda sidorna hade då beväpnat sig juridiskt till tänderna och tvingat ut landet i en ödesmättad rättslig strid där Cirkus Bush vs Gore år 2000 hade framstått som rena Amish-biblioteket. Tack vare den amerikanska juridikens generositet med förseningar och fördröjningar hade tvisten kunnat pågå mycket länge. Trump hade då suttit kvar och befäst sin position via presidentdekret och för honom gynnsamma tillfälliga utnämningar till nyckelposter. Då dessa inte behöver Senatens godkännande undanröjs Kongressens kontrollfunktion av presidenten, vilket förstärker hans makt än mer.
Man har försökt täppa till dessa luckor inför årets val. Men faktum kvarstår. Om USA: s demokratiska beredskap ytterst är god hänger på enskilda funktionärer där många är Trump-trogna. USA: s demokrati är inte starkare än dess svagaste länk. Valet 2020 visade hur nära det var att den demokratiska kedjan brast. Grundlagsfadern Benjamin Franklin tillfrågades en gång om vad USA egentligen var. Han svarade En republik, om vi kan behålla den.
