Småföretagare på landsbygden får ta ett orimligt ansvar

Sverige tillhör de länder i världen där övergången från kontanta till digitala betalningar har gått snabbast.

Anna Kionb erg Batgra lämnade nyligen sina utredningsförslag om ansvaret för kontanthanteringen i samhället. Dock - enligt debattören - utan att ge några tydliga besked.

Anna Kionb erg Batgra lämnade nyligen sina utredningsförslag om ansvaret för kontanthanteringen i samhället. Dock - enligt debattören - utan att ge några tydliga besked.

Foto: Bertil Eriksson/TT

Debatt2023-08-27 08:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den minskande kontantanvändningen har gjort att privata företag som erbjuder kontanttjänster får svårare att få sina affärer att gå ihop. Därför har en del företag upphört med eller minskat sina tjänster inom kontanthantering.

En konsekvens av detta är att det ofta har blivit både dyrare och krångligare för butiker att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor, vilket gör att allt fler butiker slutar att ta emot kontanter som betalning.

En ny undersökning av Kantar Sifo som Bankomat har beställt visar nu att hela 64 procent av östgötarna tycker att det är ganska eller mycket dåligt att butiker slutar ta emot kontanter. Det är en ökning från 2022, då motsvarande siffra var 56 procent.

Många av oss vill ha möjlighet att betala med kontanter. För äldre och personer med funktionsvariationer kan det till och med vara en förutsättning för att klara vardagen. MSB uppmanar också svenskarna att alltid ha kontanter hemma ifall betalsystemet skulle slås ut i en krissituation.

Många av oss vill också ha våra lokala butiker, som är en förutsättning för levande samhällen. Men små butiker är ofta redan hårt pressade av konkurrensen från bland annat e-handeln, som utöver sina stordriftsfördelar inte har några kostnader för kontanthantering. Att i det pressade läget då också behöva betala dyrt för att ta emot kontanter är svårt.

Jag anser att det är helt orimligt att småföretagare på glesbygden får bära kostnaden för den samhällsviktiga kontanthanteringen. Liksom staten tar ansvar för annan samhällskritisk infrastruktur, såsom elnät, vägar och sjukvård, måste staten också ta ansvaret för kontanthanteringen.

Konkret bör staten stå för delar av handlarnas kostnader för kontanthantering. Det kan till exempel handla om staten betalar för upphämtning av dagskassor en gång i veckan. Ett annat sätt är att staten subventionerar värdehanteringen, vilket i längden också skulle gynna handlare.

I mars presenterades utredningen Staten och Betalningarna av Anna Kinberg Batra. Utredningen hade bland annat i uppdrag att se över statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen, men tyvärr saknades tydliga förslag på området.

Min förhoppning är att regeringen nu tar utredningen vidare och tydliggör att staten ska ta det finansiella ansvaret för att upprätthålla den samhällsviktiga kontanthanteringen.




 

Nina Wenning är vd på Bankomat AB och argumenterar idag för att staten ska ta ett tydligt ansvar för kontanthanteringen i samhället.
Nina Wenning är vd på Bankomat AB och argumenterar idag för att staten ska ta ett tydligt ansvar för kontanthanteringen i samhället.