Om vår skola och om våra barns framtid

Ser vi barnen; ser vi varann? är vi ute och går med barnen eller med mobilen? Det frågar sig dagens skribent. Eller som på bilen - en fika med mobilen eller med personen?

Ser vi barnen; ser vi varann? är vi ute och går med barnen eller med mobilen? Det frågar sig dagens skribent. Eller som på bilen - en fika med mobilen eller med personen?

Foto: Jessica Gow / TT

Debatt2021-08-18 09:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är många saker som jag tänker på och som jag bryr mig om. Hur kan dessa saker förändras till det bättre:

Skolan och lärarrollen. Moralen och etiken. Religionen (livskunskapen). Vårt språk. Föräldrar och barn. 

När det gäller skolan funderar jag på varför elevernas studieresultat i Sverige är så pass mycket sämre än i många andra länder? Poängterar vi kunskap som något värdefullt? I den nya läroplanen nämns inte ordet kunskap; där kallas kunskap för förmåga! Vad står det för? Ska skolan ej längre vara en kunskapsskola utan en förmågeskola? Vi skall lära oss kritiskt tänkande tidigt, men nog måste vi ha baskunskap och erfarenhet för att klara detta? Att leta kunskap är också en viktig minnesträning. Vi kan inte bara förlita oss på det tekniska utan vi behöver också använda hjärna och minnesträning för att kunna sammanställa våra kunskaper. Helheten behövs för ett bra beslutsfattande. Kunskap grundar sig också på rörelse. En amerikansk pedagog, nu bortgången, Carla Hannaford skrev boken "Lär med hela kroppen." En annan pedagogs visdomsord har fastnat hos mig "Det man gör med kroppen fastnar i knoppen." Så ge dig ut bland människor, djur och natur och berika dig med erfarenhet! Jag anser att praktisk kunskap är viktigt. Skolans praktiska ämnen såsom hemkunskap, slöjd, teckning, musik och gymnastisk befrämjar aktiveringen av den högra hjärnhalvan där kreativitet och helhet finns. Rörelse och kondition är viktiga ingredienser för vår hälsa.

Lärarrollen är viktig. Läraren bör få tillbaka sin auktoritet och ledarroll i klassen. Lärarna måste respekteras. En tillsägelse från läraren ska inte av eleven uppfattas som en kränkning. Läraren måste ha möjligheter att få ordning på en stökig elev utan att hotas med rättegång. Kanske har systemet med elevpeng gjort det svårare för lärare att hålla ordning och reda i lassrummet? En elev som får tillsägelser kanske byter skola och då följer skolpengen med eleven till den nya skolan. Vore det inte bättre med en statlig skola? 

Regler i skolan ska hur som helst finnas och sättas redan från första skoldagen. Alla ska veta vad som gäller. Det går inte att undervisa eller att söka kunskap om det är oroligt i klassrummet. Lugn och ro behövs för aktiv inlärning. Det skall vara meningsfullt och lustfyllt att lära sig något. Kunskap ger egen makt som den enskilde kan använda för att utveckla sig själv men även hela samhället. Alla samhällsinstitutioner behöver kunniga och engagerade människor. Kunskap kostar möda och tid men den ger också glädje och mening. 

Moral och etik handlar till stor del om sådant som är allmängiltigt över tid: Vi ska inte stjäla, inte döda, vi ska eftersträva att vara sanna och pålitliga. Med gott uppförande och artighet kommer man långt. Religion och livskunskap går hand i hand med moral och etik."Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem." De orden är en utmärkt grundregel som finns i alla religioner. Låt eleverna lära känna denna regel och låt dem få resonera om den. Kanske kan regeln bidra till att eleverna får en bättre attityd till livet.

Jag funderar en hel del på hur mycket närvaro som våra barn får av sina föräldrar? Umgås man fysiskt eller har tekniken tagit överhanden? Jag ser många föräldrar som är ute och går me sina barn men som i själva verket tycks vara ute och gå med mobilen. Barn behöver uppmärksamhet och bekräftelse så därför är mitt råd: Se barnen och ge dem grundtrygghet och praktisk stabilitet inför livet som väntar.

Läs mer om