Könskorrigering kan ses som ett slags stympning

Varför dessa skilda måttstockar när det gäller sterilisering och könsbyten?

Könskorrigerande operationer är ofta lika irreversibla som sterilisering. Att bedöma könsbyte som en mer lättvindig sak än sterilisering är därför ett märkligt användande av dubbla måttstockar skriver debattören.

Könskorrigerande operationer är ofta lika irreversibla som sterilisering. Att bedöma könsbyte som en mer lättvindig sak än sterilisering är därför ett märkligt användande av dubbla måttstockar skriver debattören.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-04-09 19:12
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det aktuella förslaget till könstillhörighetslag är mycket märkligt. Barn ska få byta juridiskt kön redan vid 16-års ålder och vid fyllda 18 år kan könskorrigerande ingrepp utföras, ett ingrepp som mycket väl kan betecknas som stympning. Som en fördjupande kommentar till Folkbladets ledarsida den 5 april vill jag utifrån mina erfarenheter som läkare visa på det märkliga med att sjukvårdens säkerhetssystem anses helt rimligt när det till exempel gäller manliga steriliseringar men tydligen ses som kränkande och orimligt när det gäller könsbyte.

Som urolog utför jag en rad manliga steriliseringar, ett ingrepp som styrs av steriliseringslagen från 1975. Före 18 års ålder är det inte att tänka på. Mellan 18 och 25 års ålder krävs ett godkännande från Socialstyrelsen. Från fyllda 25 år krävs en separat genomgång innefattande bland annat varför de vill införa ingreppet, vilka alternativ som finns för att undvika graviditet, informeras om dess irreversibla art etcetera. Vid ett senare tillfälle kan ingreppet utföras, efter att personen i fråga först har tillfrågats om de känner någon tveksamhet inför ingreppet. Allt fullständigt rimligt. Varför dessa skilda måttstockar?