Byt ut kronan mot euron föreslår den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med SvD Näringsliv. (2024-02-18). Erfarenheterna från Euroländerna och Danmark visar dock att det inte finns något faktastöd för detta förslag.
1. En svag krona gör Sverige fattigare
År 1970 klassades Sverige som världens fjärde rikaste land. Valutaproblem gjorde dock att landet tappat sin internationella konkurrenskraft. I stället för att reformera sin valutastruktur har Sverige gjort devalvering till huvudpolitik sedan 1977. Exporten har ökat från 22 procent som andel av BNP år 1970 till 54,9 år 2023. Trots detta har Sverige fallit från plats 4 i välståndsligan år 1970 till plats 12 idag. En stor volym av devalverad export gör inte Sverige rikare.
Mellan 1993 och 2022 förlorade kronan cirka 30 procent mot den amerikanska dollarn. Valutaosäkerheten gör att stora svenska exportföretag återinvesterar sina pengar utomlands i stället för i Sverige. År 2022 hade de svenska företagen investeringstillgångar på 5150 miljarder kronor i utlandet, vilket nästan motsvarar värdet av hela Sveriges BNP. Svenska företag säljer inte heller någon utländsk valuta, vilket i sin tur leder till en sämre efterfrågan på kronan. Pensionsbolag, både privata och offentliga, ser också att det finns bättre investeringsalternativ utomlands än i Sverige. Detta gör att svenskt pensionskapital går ut från Sverige och skapar negativa flöden som påverkar kronans kurs negativt.
2. Euron skapar varken högre välstånd eller finansiell stabilitet
Trots att Sverige halkat ner i tillväxtligan hade landet en tillväxt per capita på 65 209 USA dollar år 2023 jämfört med 59 808 för eurolandet Finland. Euron har inte hjälpt Finlands ekonomi. Exporten har stagnerat på samma nivå som innan anslutning till Euro och ligger idag på 44,9 procent av BNP jämfört med 52,6 i Sverige.
Sverige har också klarat sig bättre när det gäller finansiell stabilitet. På 1990-talet ökade statsskulden till över 70 procent av BNP och har systematiskt minskat sedan dess och år 2023 uppgick den till 15,5 procent. Finland anslöt sig till Eurovalutan år 1999 med en statsskuld på runt 40 procent av BNP. Idag är landets statsskuld 73 procent av BNP och har länge legat runt denna nivå. Genomsnittet för euroländernas statsskuld är idag 90 procent av BNP. Bland euroländer är det sex som har en statsskuld på över 100 procent av BNP. Portugal 107, Belgien 108, Spanien 110, Frankrike 112, Italien 140 och Grekland 165.
Skuldsituationen påminner om Eurokrisen som utlöstes av en skuldkris i Grekland år 2009 och spred sig till andra medlemsländer, i synnerhet Spanien, Portugal och Irland som brottades med höga statsskulder. Under denna period föll eurons värde till rekordlåga nivåer. För att hjälpa de skuldsatta länderna och trygga den finansiella stabiliteten och förtroendet för euron inrättade Euroländernas finansministrar stödåtgärder i form av en europeisk stabiliseringsmekanism om 750 miljarder euro. Även den internationella valutafonden (IMF) bistod med lån. Hotet om en ny eurokris finns kvar så länge som euroländerna inte har lärt sig rätta till sina skulder.
3. Danmark har valt en bättre lösning
Den europeiska växelkursmekanismen ERM2 ger EU-länderna utanför euroområdet möjlighet att knyta sin valuta till euron. Den danska kronan har en fast växelkurs sedan den 1 januari 1999 till euro genom ERM2. Växlingskursen är fast i ett smalt intervall på 2,25 procent omkring växlingskursen 7,46 danska kronor per euro. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet.
Danska företag gynnas av denna stabilitet och behöver därför inte oroa sig för eurokursen, som svenska företag gör. Mer än 40 procent av dansk export går till euroområdet och nästan 50 procent av importen kommer därifrån. Medan svenska företag stödjer sig på en svagare växelkurs som hjälper dem att exportera, fokuserar danska företag på sin egna konkurrenskraft. Exporten motsvarar idag 69,3 procent av BNP jämfört med 52,6 i Sverige och 44,9 i Eurolandet Finland. Idag klassas Danmark på plats 6 bland världens rikaste länder jämfört med plats 12 för Sverige och plats 14 för eurolandet Finland. När det gäller finansiell stabilitet ligger Danmarks statsskuld idag på 30 procent av BNP jämfört med 90 procent i genomsnitt för euroområdet.
Mot bakgrund av denna analys är det mer logiskt att Sverige i likhet med Danmark behåller sin egna valuta och binder kronan till en fast kurs mot euron för att säkra valutastabiliteten.