David Iwung

Fotbollsbloggen

Välkommen och udda IFK-frispråkighet!

NORRKÖPING En Jens har blivit allt svårare att begripa och bjuder egentligen inte längre på någonting i intervjuer.

Gustafsson.

Han bestämde sig för att stänga dörren någonstans under säsongen och hur mycket reporternävarna än försöker bända och stånga upp den är det iskall respons från IFK-managern.

Tidigare var det svårmatade och långa utsvävningar men det utvecklade sig till ingenting egentligen.

I vinter har det varit så frostigt att det inte ens gått att få ur Gustafsson träningsmatchmotstånd eller vilka Kamraterna har på gång som motståndare under träningslägret i Portugal och det kulminerade i konstig mörknings-konst när Jens Gustafsson sa att det inte var aktuellt att gå vidare med Oliver Stefánsson, 16 år, och Isak Bergmann Jóhannesson, 15.

För att dagen efter välkomna de isländska talangerna till IFK. 

Det där har jag vänt och vridit klart nu i det här forumet och på Twitter men dök åter upp i skallen första arbetsdagen 2019.

Då pratade jag med en annan Jens.

Magnusson

Vilken befrielse att ta del av en klubbchef som lät känslorna styra munnen. Här var det varken filtrerat eller defensivt utan en IFK-boss som inte kunde hålla tillbaka drivet, viljan och längtan att kicka igång 2019. 

Det går att prata. Det fungerar att spilla ur sig kritik och vara öppen. Läs!

Tidigare har jag inte kommit i närmare kontakt med smålänningen än det han sagt i intervjuer och brandtalet han släppte på hemsidan nyligen om att det är dags att växla upp.

Nu, när jag ringde 36-åringen på Nyårsdagen, delade han med sig av vad som är på gång i och runt Östgötaporten efter en säsong som gav silver men lämnade en guldsmak i munnen.

Här har du hela snacket - men i korta drag meddelade Magnusson att:

✔️En ny marknadschef är nära.

✔️Det mejslats fram ett nytt arbetssätt på marknadssidan som ska ge utökade intäkter.

✔️Den nya digitala plattformen där Robin Bornehav blir ansvarig som nyanställd blir ett viktigt led. 

✔️En ny storbildsskärm kommer smällas upp.

Bland annat.

--------------

Jens Magnusson sitter förutom som klubbchef även på tre andra stolar. VD för IFK Performance Center AB, Parken Event och Arena AB och AB Norrköpings Idrottspark. 

Det kallas ansvar.

Bara en sådan sak att han efter sista matchen i vintras twittrade ut en bild på Tyska Torget med texten "Nästa år..." känns så unikt, behagligt, skönt kaxigt och udda mot vad som normalt sett kommer från IFK-huset.

Och vet ni: Dessutom behövligt! 

 

 

Harva på - eller ändra? IFK behöver ta ett beslut

NORRKÖPING Fyra matcher in i allsvenskan och ingenting är överraskande med IFK Norrköping

Spelmässigt ser det ut som väntat, vare sig mer eller mindre.

Den poängmässiga skörden är i paritet med hur det sett ut på planen och stämmer väl överens med förväntningarna. 

En varningssignal, hävdar jag. Ett skrämmande scenario till och med. 

Jag ska utveckla.

IFK Norrköping vann i går, det behövde dom.

Oj, vad den trean var välkommen men ingen som lämnade Östgötaporten gjorde det med en övertygelse att det här var steget mot vändningen. 

Det var en bekant IFK-insats med ett försvarsspel som hade fått Lars Lagerbäck att gråta. 

Tre mål i baken mot Falkenberg hemma är självklart inte bra. 

Varje fast FFF-situation var farlig och åtta insläppta på fyra matcher är inget facit som håller i längden för ett lag med planer att utmana om guld.

Till frågan: Ska IFK Norrköping harva på, fortsätta att mölja runt som de gör nu eller ta en annan inriktning formationsmässigt och taktiskt?

Det är inget fall av tidig obefogad panik. 

Peking har klara problem att lyfta och övertyga (ja, det har ältats till förbannelse nu) men den här säsongen har egentligen bara gett ett enda svar av värde.

Jordan Larsson.

Ska det ändras - ändra nu medan säsongen fortfarande lever.

Verkligheten kom aldrig ikapp Peking förra året, de maskerade sina brister väl med att ta poäng och vinna men bakom de 65 poängen var det ett bräckligt, stapplande lag långa stunder.

Den här vintern och i inledningen av allsvenskan har verkligheten blottat Kamraterna på ett bryskare sätt. I de kommande omgångarna kommer vi se var lagen är på väg, var de kommer befinna sig i tabellen.

Handen på hjärtat: Är du lugn, trygg och övertygad att det här spåret Peking är på nu är det rätta?

Det är inte jag.

------

Vad som kan göras? 

Varför inte starta bakifrån med att spela med fyra man i backlinjen. Ja, jag vet att det inte finns några naturliga ytterbackar men Gudmundur Thórarinsson eller Johannes Vall löser det jobbet till vänster och till höger kan både Filip Dagerstål och Lars Krogh Gerson husera utan att det blir en för stor omställning. Känslan är att Thern, Haksabanovic och Fransson springer och tar upp varandras ytor i en central mittfältsröra. Idén med de tre samtidigt är bättre än resultat, så här långt. Om ett 4-4-2 skulle göra IFK Norrköping till ett sämre lag? Knappast. Om det skulle innebära en annan tydlighet? Säker på det.

-----

Det är en delikat situation Jens Gustafsson har i Sead Haksabanovic. Mittfältaren var bra mot AIK men innan och efter det kan jag inte påstå att jag fått den den där "wow-känslan" mer än vid något enstaka tillfälle. Än. Ska Haksabanovic fortsätta att vara en startspelare när han - för tillfället i alla fall - inte bidrar särskilt mycket? Jobbar, springer och river men får ut väldigt lite. Dags att bänka mittfältaren? 

-----

Christoffer Nyman skadad - igen.

Jag skrev en tweet i veckan att: "Varför är känslan att Nyman är här men inte här? Skadorna, ”skyddandet” från IFK och högst oklart var han står, självklart, men det känns som det är en bra bit kvar till leveransstatus. Till dit han var. Fortfarande".

----

Kasper Larsens Långfredag skämtar du inte bort. Matchvinnare i 93:e och olyckligt inblandad i alla tre bakåt. 

-----

Djurgården borta och Malmö FF på menyn för Peking. Jordan Larsson avstängd och Nyman högst osäker till spel på torsdag. Det är två svulstiga test.

Inför premiären - han ger dig allt om HIF

NORRKÖPING Vad väntar IFK Norrköping i Helsingborg?

Vad har helsingborgarna för förväntningar på sitt eget lag och hur ser de på att ta emot "Peking" i premiären?
Jag ringde upp en kille som vet.
Mattias Hjälm jobbar idag på Helsingborgs Dagblad dit han kom efter att att haft NT-husets piggaste nyhetsben under ett par år.
Ett par dagar innan allsvenska premiären är det inte direkt en avslagen fotbollstemperatur i Sundets Pärla.
– Nej, den är hög. Fattas bara annat. HIF hör hemma i allsvenskan och de senaste två årens spel i superettan passade inte självbilden någonstans. En helsingborgare tänker alltid stort, hälsar Hjälm.

– Det snackas fotboll och om premiären.

Bara positivt?

– Med historiska mått mätt borde det inte bli några problem att minst klara sig kvar och förmodligen bättre än så. Kollar man namnen Granqvist, Holgersson, Farnerud, Abubakari, Jönsson, Hansson och Wanderson, så finns det massor med fotboll som fungerat tidigare. Men exakt hur bra det blir på allsvensk nivå 2019 är väldigt svårt att förutse.
HIF har gått rent på försäsongen?
– Ja, eller i alla fall om man med det menar inga förluster. Det blev fem vinster och fyra kryss på nio matcher men jag är en av dom som frågar mig om de mött tillräckligt bra motstånd. Visst, FCK nu senast, men de hade inte sitt bästa lag. Innan hade de mött Helsingör, Odense, Öster, Trelleborg, Kalmar, Lilleström, Moutier, och IFK Värnamo. Det är inte många motståndare med Malmös, AIK:s och Norrköpings kvalitet direkt. Det är därför svårt att helt bedöma HIF:s insatser, menar Hjälm.
Finns det en övertro?
– Nej, det tror jag inte men jag hade gärna velat se en match mot ett av de förväntade topplagen i allsvenskan för att verkligen se hur de erfarna spelarna hänger med i tempot.
Hur spelar HIF?
– 4–2–3–1. Det är utgångsuppställningen om man nu inte ändrar på det. Wanderson har spelat till vänster i den offensiva trean och har fungerat mycket bra med Adam Eriksson som är vänsterback och med Rasmus Jönsson innanför honom. Wanderson är kvick med bollen, och hittar löpvägar för kombinationsspel plus att han är farlig framåt. Och så finns Bjarnason (Andri) som vann skytteligan i fjol med 16 mål, även om det varit just Jönsson som varit hetast av alla framåt. Jag är imponerad av hans kyla i avslutningarna. Landslagskaptenen Andreas Granqvist hörs på planen och är en garant för att alla gör jobbet och inte faller ur den spelmässiga ramen.
Offensivt låter HIF riktigt starka?
– Ja, plus att de har Alexander Farnerud som många imponerats av mest hur han styr och ställer på mittfältet. Han har haft tre riktigt svåra knäskador de senaste fyra åren, men inte haft några problem på försäsongen. De använder Farnerud framför mittbackarna och han har således också ett defensivt ansvar. Han ser ut att kunna bli ett fantastiskt nyförvärv för HIF.

Pär Hansson är borta från spel. Fyller Kalle Joelsson hans handskar?
Hansson kommer att stå efter att är helt återställ från den svåra nackskadan. Joelsson gjorde det bra i slutet av superettan när han fick spela, men det är en annan sak i en allsvensk premiär, inför så mycket folk och ett anfallsstarkt IFK. Pallar han trycket? Det ska bli intressant att se.
Hur ser man på att möta IFK i premiären?
– Den allmänna bilden är att det är ett starkt lag. Jag gjorde en intervju med Wanderson och han ser IFK som ett av fem lag som kan vinna guldet. De flesta är medvetna om att det är en rolig premiär. Och jobbmässigt för egen del är det perfekt. Jag har saknat allsvenskan. Men jag saknar verkligen inte alla vallar från superettan...
Alla de här namnen, Granqvist, Holgersson, Farnerud, Abubakari, Jönsson, Hansson och Wanderson: HIF lever inte över sina tillgångar?
– Oavsett om klubben heter Vita Hästen eller Helsingborgs IF eller något annat, det finns snart sagt otaliga exempel i elitverksamheten i olika idrotter, blir jag lika trött varje gång det visar sig att man inte accepterat att ett plus är ett plus och ett minus ett minus och att pluset måste vara större än minuset. HIF har fortfarande en mycket, mycket tuff ekonomisk situation, men vad som sägs nu är att man har koll på läget och vad jag förstår också kontroll på läget. Men alla faror är inte avblåsta än.
För Jordan Larsson blir det en extra speciell premiär med att återvända till sin gamla hemmaplan och möta laget som han lämnade efter degraderingen hösten 2016.
IFK-anfallaren har svarat för en stark försäsong och lär vara en startspelare på söndag.


– Jag har inte pratat med honom själv, men min kollega Eric Persson har gjort det och det är klart att det måste vara speciellt för honom, fortsätter Hjälm.
Hur är mattan?
– Jag har inte sett den själv, men har förstått att den ska vara i riktigt bra skick. Ombyggnaden av Olympia blev mycket lyckad och ger en helt annan inramning, vilket motståndarna kommer att märka. Det lär höras att HIF är tillbaka i allsvenskan på söndag.

Almqvist har mer än Sigurdsson

NORRKÖPING Nej, en träningsmatchsvinst gör ingen vinter, försäsong eller säsong.

Nej, en (1) insats ska inte överskattas. 

Låt oss inte gå i spinn efter "Pekings" snyting på Malmö FF men efterlyser man ett besked innan måste man uppmärksamma när IFK lyssnar. 

4-1 är självklart väldigt fina siffror på den skånska jätten och trycker in en rejäl portion självförtroende i Kamraterna.

Stänker man in fyra mot Örebro är det bra, mot Malmö FF medför det mervärden.

En stärkt tro på vad man håller på med och inte minst - en signal till övriga allsvenskan. 

Malmö FF har inte släppt in fyra mål mot allsvenskt motstånd sedan 2012 (1-4 mot Elfsborg) och lär inte göra det så många gånger till. 

Jag behandlade den virvlande offensiv som IFK plockade fram när de vände 0-1 till 3-1 på nio minuter i första halvlek i den här krönikan  men känner att en viss spelare fick tillräckligt med rygdunkningar i den spalten.

Pontus Almqvist.

Det rullar på ganska bra för 19-åringen den här vintern som skickat en signal till Jens Gustafsson ett tag nu

Efter att ha övertygat, stundtals dominerat, i U21-laget kom chansen.

Den högst välförtjänta med ett inhopp mot Malmö.

Självklart blev det en ny succé.

Stackars Lasse Nielsen yrade med bollen. Inte att föredra mot en formtoppad, fysiskt uppumpad och spelsugen kille som hugger på allt. 

Ja, det var en bjudning och en enorm blunder av Nielsen men sekvensen summerar Almqvist perfekt. Speeden och beslutsamheten i kombination med en fin vänster satte bollen i nät.

Från en chans som inte var en chans. 

-----

Det är inte läge att gå i spinn vad gäller Almqvist heller (men det är nog precis vad jag är på väg att göra).

Nyköpingskillen har bara nosat på allsvenskan och kändes närmare att lånas ut, igen, än att vara en spelare för A-laget för bara ett par månader sedan.

Men det räcker med att se hur 19-åringen ser ut i kroppen och uppträder just nu för att leka med tanken att han är på väg mot det stora genombrottet.

Mina tankar går (nu spinner vi loss) till ingen mindre än Arnór Sigurdsson

Inte nödvändigtvis att IFK kommer sälja Almqvist för 40 miljoner i sommar men båda är lika gamla. 

Sigurdsson är född 15 maj 1999. Almqvist är född 10 juli 1999.

Båda har en så skön brist på respekt och en lika skön - och nödvändig - tro på sig själva. 

Sigurdsson tränade som en besatt för att komma till CSKA Moskva. Almqvist har lagt ned det tunga jobbet fram till den här ljusningen vilket självklart ger en kick att hålla uppe intensiteten. 

----------------

Det är självklart upp till Jens Gustafsson att ta beslut om och när Pontus Almqvist är redo att få speltid att tala om.

Det dröjde, tycker jag, lite för länge innan Sigurdsson ansågs vara en startspelare.

Min uppfattning är att Pontus Almqvist har egenskaper som överträffar Sigurdsson på vissa områden. Almqvist är, bland annat, en bättre avslutare än islänningen. Och dessutom med ett rappare steg. 

Gick jag i spinn nu eller vad?

Äsch, lika bra att ösa när vi ändå är igång: Pontus Almqvist är IFK Norrköpings mest spännande anfallare. 

IFK-vintern är oroväckande svag

NORRKÖPING Njae.

Visst hade vi större förväntningar och förhoppningar än så här?

Bilden av ett frustande, rustande och skräckinjagande "Peking" kändes mer realistisk än vad laget i själva verket visat upp under försäsongen. 

Efter IFK:s U21-seger på Kopparvallen skrev jag en spalt där jag kort och gott efterlyste mer. Att startsträckan borde vara över.

Inte speciellt i den matchen som IFK 2-0-vann mot Åtvidaberg utan sett till hela vintern.

Ärligt: Det har inte varit särskilt upplyftande.

Skador, haltande spel, svaga resultat och inget slutspel i cupen i år heller. 

Och så kom Jönköpings Södra till Östgötaporten.

Nu skulle vi få se ett Kamraterna som bestämt satte ned fötterna och övertygande stakade ut vägen mot Sundets Pärla, allsvensk premiär och 31 mars.

Vi fick...

...ingenting.

Jo, ett sent reduceringsmål som snyggade till förlusten siffermässigt. 

Annars var det faktiskt under all kritik. Nu, med tre veckor kvar, blir det mindre och mindre trovärdigt att dra till med "det är bara träningsmatch"-kortet.

Allsvenskan kommer inte stå och vänta på att IFK ska hitta sig självt och bli ett lag att prata om. 

Det är en fara att gå och luta sig mot devisen att inte matcherna gäller någonting. Helt plötsligt står du där och de gör just det, gäller någonting. 

När poäng står på spel. 

Vad har den här vintern och försäsongen gett?

Vad har Jens Gustafssons hattande, plockande, bytande och experimenterande resulterat i?

Kasper Larsen har visat ledartendenser och en annan dimension i sitt spel (fina svepande uppspel inte minst) som många efterlyst. 

Danskens acklamatisering kan bli mycket avgörande för IFK.

Mer?

Johannes Vall har fått oss att undra om Gudmundur Thórarinsson ska klassas som given och ett par kids har glänst.

Jordan Larsson har hittat målet.

I övrigt finns det inte mycket som sticker ut och skvallrar om att IFK Norrköping möter allvaret som en harmonisk fungerande utmanare. 

IFK-vintern har varit oroväckande svag. 

---------

Självklart ska inte IFK-managern skicka ut samma startelva i första träningsmatchen och konsekvent hålla fast vid samma manskap fram till seriestart, men de senaste matchernas fruktsallad med olika formationer och siffermässiga uppställningar är inte ett gott betyg så här nära inpå allsvenskan.

Det där ska vara bestämt och satt vid det här laget och Gustafsson aviserade innan J Södra-matchen att det var sista testet. Att det ska tänkas mer premiär från och med de kommande matcherna som inte är vilka som helst.

De blir inte vilka som helst heller med tanke på hur svajigt det sett ut.

Malmö FF.

Sarpsborg.

Rosenborg.

Fortfarande träningsmatcher, ja, men mer än så. Det är svårt att få bättre prov så här års och det är lag som ligger på en nivå som IFK vill upp till. 

Det är dags för Pekings jämngrå massa att börja sticka ut och lämna besked. Det behöver även Jens Gustafsson ge, besked och hintar, i form av vilka han räknar med ska styra laget och vara frontfigurerna. 

------------

Tanken med att Christoffer Nyman skulle få en hel vinter att bygga upp sig och bli kvitt skadeproblemen gick i stöpet. Nu behöver "Totte" tre veckors flyt i träningen på en nivå han inte haft på länge för att vara aktuell för premiären.

-------------

Erik Lindell gav sig själv chansen. Krigade på träning och ville allt på match men han och IFK-ledningen insåg att det bästa valet är inte IFK. Det är Degerfors. Jag har sett Lindell vid ett par tillfällen i vinter. Han ville glänsa så mycket att det knöt sig. Framför allt blev det minst en spelare för mycket i vägen med värvningen av Kevin Álvarez. På Stora Valla har Norrköpingskillen blivit en publikfavorit men dörren till IFK är knappast stängd för alltid. 

-------

Visst känns det som Alexander Fransson kommer bli lagkapten?

 

 

 

Om växande supporter-hjärtan

NORRKÖPING Jag satt ned med Patrik Andersson för ett tag sedan (den längre intervju kommer så småningom).

Det blev ett samtal om allt och inget med profilen som gjorde avtryck både i ”Peking” och ”Bajen”.

En personlighet som nio av tio hade stämplat som ”skön”.

Andersson - med IK Waria som moderklubb - vann SM-guld med Peking och finns även med i historieböckerna som cupmästare.

En fin IFK-karriär men 51-åringen grämer sig att ”Vi inte vann mer. Vi hade ett så pass starkt lag”.

IFK Göteborg var starka, för starka, under första delen av 90-talet och AIK slank även de förbi ett år och snodde SM-guldet.

Kamraterna då påminner om laget nu.  

I alla fall sportsligt.

Var de befinner sig i konkurrensen som en fullgod utmanare att ta hem Lelle J:s pokal.

Skillnaden?

-Det var ju knappt något folk på matcherna när vi spelade, minns Patte.

Utan att låta bitter.

Mer ett konstaterande.

­- Jag brukar fråga de som är runt 55-60 år idag som går på matcherna med IFK-halsdukar och matchtröjor: ”Var var ni när jag spelade?”.

Det har passerat 18 år sedan Patte Andersson la av men sett till utvecklingen på läktaren, intresset och hur vi behandlar allsvenskan är det ett annat århundrande.

Gemensamt piskar vi upp serien, den många gånger mediokra allsvenskan, med poddar, fan-TV-program, bloggar, analyser, artiklar, krönikor, listor, rankning, Twitter-hets och inte minst genom att gå på matcherna och fylla läktarna.

Intresset frodas och inte minst märks det på de som lämnat staden och länet.

Det är knappast unikt för Pekings supportrar att klubbtillhörigheten stärks med det utökade avståndet till hemmaplan

En ÖSK:are i Stockholm och en Elfsborgare i huvudstaden upplever samma sak.

Kärleken till egna laget återuppenbaras inte bara på avstånd, den får ett starkare liv.

Supporterskapet en utflyttad skara personer jobbar upp är fascinerande. 

En stärkt lokalpatriotism som självklart får extra bränsle när laget går bra, när det är ett rekordstarkt sug runt klubben och en premiär väntar runt hörnet.

IFK Norrköping de senaste fyra åren är ett gyllene exempel.

Mina exilpolare struntar i regel att fråga om oväsentligheter hur man mår eller om livet i allmänhet när vi pratar.

Christoffer Nymans status, vem som blir kapten och hur bra är de nya islänningarna är av större intresse att reda på.

Peking har sålt 5 700 årskort. Har som ambition att fylla ut Curva Nordahl varje match inom en inte allt för avlägsen framtid och snittar dubbelt så mycket publik än när Patrik Andersson spelade.

Hur man väljer att uttrycka sitt supporterskap är högst individuellt, men det är inget vågat antaganade att allsvenskan och favoritlaget älskas mer än någonsin. I synnerhet av de som inte kan ta cykeln från hemmet upp mot promenaden till Östgötaporten.

 

IFK Norrköping är huvudspåret men Norrköpings lokala klubbar kommer även vikas utrymme i Fotbollsbloggen. Det senaste skvallret. Materialet som inte lämpade sig i pappret. Det här är forumet. David Iwung, 38 bast och med en förkärlek till Liverpool FC och feta riff, heter jag som skriver. Favoritspelare: Mikael Lindskog. 

  • Twitter
  • Twitter

Bloggar